Nedervetil Scoutkår Vägvisarna

Text Linda Sundfors

Nedervetil scoutkår Vägvisarna registrerades 1994 men redan i början på nittiotalet fanns det scoutverksamhet i byn. Den första tiden höll scouterna till vid församlingshemmet, men efter en tid när kåren växte flyttade man till Gulan där scouterna än idag håller hus på måndagskvällarna.

Anna-Lena Högnäs har fungerat som kårchef ända sedan föreningen registrerades och det är fortfarande hon som håller i trådarna tillsammans med ett antal ledare. Kåren har idag sammanlagt ett fyrtiotal medlemmar, varav sju stycken aktivt fungerar som patrulledare. Kåren är indelad i fyra patruller som alla leds av en eller två ledare.

Patrullmötena vid Gulan handlar mycket om att lära sig olika saker som scouterna sedan har nytta av bland annat i naturen, på hajker och längre fram livet. Till en scouts grundläggande färdigheter hör exempelvis att kunna knopar, sätta ihop olika typer av tält, klara sig ute i naturen och  veta vad som är tillåtet eller inte när man vistas ute. Scouterna följer principen ”learning by doing”, det vill säga att man lär sig genom att själv få göra saker. Nu som då deltar scouterna i Nedervetil också i olika projekt som ordnas i nejden, såsom exempelvis i Tjärdalsprojektet 1999.

För de flesta scouterna är dagsutfärder, hajker och läger de absoluta höjdpunkterna i scoutingen och Vägvisarna ordnar årligen ett par veckoslutshajker och dagsutfärder. Så gott som varje sommar brukar också en del av scouterna i Nedervetil delta i scoutläger runtom i Österbotten.

Även om kåren är relativt ung har den redan skapat sig en del egna traditioner. Till dessa hör bland annat scoutdubbningen i kyrkan på självständighetsdagen. Vid ceremonin dubbas nya medlemmar till scouter. Samtidigt får de den blåa scouthalsduken och sina första märken.  På självständighetsdagskvällen ordnas

sedan ett fackeltåg som avslutas med uppvaktning vid hjältegravarna. Efter uppvaktningen brukar fackeltågsdeltagarna samlas i församlingshemmet för att dricka varm glögg och äta pepparkakor.

På Thinkingday som firas den 22

februari och uppmärksammas av

scouter i hela världen brukar nedervetilscouterna hålla till vid

den gamla slalombacken i Halkokari.

 Där är det pulkaåkning och

korvgrillning som gäller. Thinkingday

firas till minne av scoutingens

grundares samt hans frus

gemensamma födelsedag.Speciellt

för den gångna sommaren var att sju

av Vägvisarnas scouter deltog i ett finländskt storläger i Padasjoki.

 Lägret som varade i nio dagar

besöktes av drygt 12 000 scouter från Finland och ett antal andra länder.

Speciellt för den gångna sommaren var att sju av Vägvisarnas scouter deltog i ett finländskt storläger i Padasjoki. Lägret som varade i nio dagar besöktes av drygt 12 000 scouter från Finland och ett antal andra länder. Tre av scouterna från Nedervetil var ledare medan fyra var patrullscouter. Trots den ofantliga mängden nederbörd under lägrets första hälft, fick lägerdeltagarna uppleva något de knappast kommer att glömma inom den närmaste framtiden. Att uppleva ett storläger är något som inte med ord kan beskrivas.

I slutet av augusti firade kåren sina tio år som registrerad förening. Kåren hade bjudit in gäster från grannkårerna till Jaktstugan vid Seljes. Festen besöktes också av Lena Majors och Mabbe Nyholm-Ehrström från Österbottens Scoutdistrikt, ÖSD. I samband med tioårsfesten tilldelades ledarna Elin Slotte och Linda Sundfors Mannereheimsspännen av första grad.

För tillfället är kåren upptagen med sitt scoutstuge-projekt. Man har fått en stuga och vet var man skall placera den, men en hel del arbete återstår ännu innan stugan kan tas i bruk av ivriga nedervetilscouter på utfärd.